Hur ska ungdomars politik få gehör?

I söndags kväll kvittrade jag om att det var uckigt tidigt att lyssna på debatt mellan Johanna Nylander och Jytte Guteland (och det stämde ju, jag lyssnade inte på den då) och jag lovade mig själv att ta igen det via nätet (tack för det licenspengarna!).

Ämnet för debatten var de bespottade ungdomsförbunden och vilken roll de spelar, spelat, ska spela. Eller nåt sånt iaf.
Min grundinställning till det var att jag nog skulle hålla med Jytte mer än Johanna i den här frågan men att det inte var svart eller vitt. Så här i efterhand kan man ju konstatera att går man tillbaka till kärnfrågan och den ursprungliga ledaren i Expressen så stämmer min tes. Jag håller mer med Jytte än Johanna även om man kan skära ganska kraftigt i texten och bli av med onödigt dravvel som jag inte tycker tillför debatten något av värde (se nedan). Radiodebatten var tyvärr ganska tunn, tidig måndagsmorgon är väl inte idealet, men i grunden var debattörerna rätt överrens även om frågan om ”avskaffande” givetvis var en vattendelare.

Jag har ingen egen bakgrund i något politiskt parti (varken ungdomsförbund, student dito eller på annat sätt) så jag vet inte riktigt vad jag talar om här. Det närmsta man kommer är väl Sveriges Förenade Studentkårer som jag har viss erfarenhet av sedan min (oavslutade) tid som kåraktiv i Kalmar och Blekinge. Jag är nog i grunden ganska positivt inställd till företeelsen ungdomsförbund men inser att jag närmar mig bästföre-datumet för medlemsskap med ganska rappa steg så jag kommer inte ta reda på hur det är på riktigt.

Hur som helst, när jag bryter ner Johannas ledare i Expressen så inser jag att jag håller med henne om analysen men inte om slutsatsen. Ungefär samma tycker jag mig hitta hos Jytte även om hon tror mer på möjligheten att påverka moderpartiet än vad jag gör (fattas annars=)).
Johanna tar ju upp de fungerande rörelserna i Miljöpartiet och Piratpartiet som undantag till tesen att ungdomsförbunden inte funkar. Jag är inte övertygad om att Ung Pirat fungerar, det är lite tidigt att svara på och jag har om möjligt ännu sämre koll på dem. Grön Ungdom är så vitt jag vet det enda av de sju riksdagspartierna som inte har ett eget åsiktspaket, man ”lyder” under moderpartiets åsiktsprogram. Det känns sunt. Vill en person ändra något så ska det ändras i Miljöpartiet och Grön Ungdom ska inte stå på barrikaderna och tjöta emot nåt som Miljöpartiet är för (övervakningsdebatten tjänar som bra exempel för de flesta övriga partier i frågan…). Nånstans här påpekar Johanna att moderpartierna behöver lära sig lyssna och ta in åsikter från ungdomarna och det är ju det som är kärnan. Det är detta jag håller med om. Att avskaffa ungdomsförbuden kanske kan vara en del i att trycka in ungdomarna i moderpartierna men det kanske inte är någon som tjänar på det.
Partierna är idag byråkratiska under som används för att få det politiska Sverige att snurra runt och inte säcka ihop. Det är därför vi har externa tankesmedjor, åsiktsbildande debatt finns i partierna men följer troligen ett ganska förutsägbart mönster som följer cyklerna mellan val, nomineringsstopp, motionsstopp, kongress, nyval mm. Schemalagd debatt har väl aldrig varit särdeles spännande. Bättre då med aktiv opinionsbildning av externa (eller ”externa” för den delen) aktörer. Ungdomsförbunden borde vara en del av detta.

Jonas Morian skriver klarsynt och tydligt det som gnager i bakhuvudet på mig.

Utan grundläggande skolning i politiska processer – det som Expressen kallar ”låtsasdemokrati” – på klubb-, krets- och distriktsårsmöten, kongresser och annat, är det svårt att kunna ta uppdrag i nämnder och fullmäktigeförsamlingar. Där fyller ungdomsförbunden en viktig roll.

Jag ger honom inte helt rätt, han förutsätter att det svenska byråkratiska systemet är en maskin som inte vill släppa in nya, det kanske stämmer men det måste det banne mig bli ändring på i så fall. Hade jag inte fått ett bra mottagande när jag pysslade med utbildningsbevakning och studenters rättigheter på BTH så hade det aldrig gått, eller framförallt så hade jag blivit så sjukt jävla förbannad att det hade blivit skandallikt. Jag tror på systemet och vill tro på framtiden, ni som sitter i det får banne mig hjälpa till där.
Under min tid på BTH i nämnder och organ var det aldrig problem. Samma sak gäller studentkårens kringorganisationer; lokalt med linjeföreningar och sektioner, nationellt med utbildningsnätveket OSS och sammanslutning inom SFS eller för den delen i arbetet tillsammans med SFS. Att skola de nya är en så sjukt naturlig del, det tjänar alla på.

Så det lustiga är att jag ser det som att alla som jag läst i frågan är överrens. Det finns en riktigt bra pryl med ungdomsförbunden och det är att de är en del av skolningen för hur man bedriver svensk politik. Även Johanna Nylander tycker detta mellan raderna, hon ser dock hellre att nån annan struktur utför det. Må så vara.
Medan SVD seglar ut och röker på om Ung Allians och jag vet inte vad så skriver DN i sin dräpa att ungdomsförbundens storlek är problematisk. Jag vet inte vilken av de båda ledarsidorna som fick mest hybris i frågan. Bra inlägg i debatten var de då inte.

Läs även andra bloggares åsikter om expressen, dn, svd, johanna nylander, jytte guteland, ungdomsförbund, ssu, grön ungdom, ung pirat, miljöpartiet, piratpartiet, sfs, bth, hik, blekinge studentkår, studsam

Lars Leijonborg vill inte ha kvalité i utbildningen

Den borgerliga alliansregeringen har som mål att avskaffa det så kallade kårobligatoriet under innevarande mandatperiod. 2007 tillsattes en utredning för att se över hur obligatoriet kunde avskaffas. Resultatet av den presenterades den 13 februari 2008, ett år senare presenteras regeringens tolkning av densamma. Priset på kvalité och studentinflytande är 100:- per år och student. Utredningen satte samma siffra till 300:-. Hur man än vänder och vrider på det så måste någon på utbildningsdepartementet har läst helt galet. En tredjedel av förslaget kommer endast att leda till raserat studentinflytande och i förlängningen åsidosätts kvalitén i utbildningen.

Studentinflytandet över utbildningen leder till bättre utbildningar, det anser alla. Eller åtminstone vi studenter, rektorer vid högskolor och universitet, högskoleverket och riksrevisionen. Regeringen måste ta ansvar för att inte rasera studenternas inflytande över sin utbildning – vi är på lärosätena för att ta Sverige framåt som kunskapsnation, vi är på lärosätena för att bidra till innovation och utveckling i Blekinge likaledes som i övriga landet. Det finns en anledning till att studenter vid BTH är så anställningsbara som de är. Kvalitet i utbildningen kan inte bara lastas på lärosätet, det är vi studenter som tar del av utbildningen som har störst chans att forma om och peka på fel. Det är studenterna vid lärosätet som vill ta med sig en bra examen och ett gott renomé till sin nästa arbetsgivare.

Till och med borgerliga riksdagsledamöter har äntligen vaknat och insett att obligatoriehatarna har missat kärnfrågan. Det handlar inte om ett brott mot föreningsfriheten som liberala ungdomsförbundet brukar hävda, fråga deras tidigare medlem Cecilia Wikström som i Upsala Nya tidning den 11 februari i år hänvisar till EG-domstolens utslag om kårobligatoriet på 90-talet. Det är tydligt att kårerna har en plats i Sverige med vår föreningsfrihet, studentkårerna är en sammanslutning av personer vid ett lärosäte precis som vårt skattesystem är en sammanslutning av personer i en kommun.

Det är dags att ta nästa steg mot ett ännu starkare studentinflytande över utbildningen. Det är dags att lägga avskaffandet av kårobligatoriet på hyllan. Systemet fungerar, don’t fix it if it ain’t broken som vi brukar säga. Kårobligatoriet är en av de demokratiska institutioner som bygger Sverige och visar på vår särställning.

Martin Bagge
Kårordförande emeritus, Blekinge studentkår
Verksamhetsrevisor, Sveriges Förenade Studentkårer
Verksamhetsrevisor, Studentkåren: Högskolan i Kalmar
Kårfullmäktigeledamot, Studentkåren: Högskolan i Kalmar
Läs även andra bloggares åsikter om kårobligatoriet, avskaffa, tvång, lars leijonborg, studentkår, shik, bsk, sfs, sveriges förenade studentkårer

Så mycket tid så mycket att göra

Lite märkligt det där. Dels så känner jag att jag har oceaner av tid att nyttja och dels så har jag ett fulltjockt schema. Vet inte vad som hände.

Veckan avslutas med styrelsemöte och revisorsmöte i SFS i helgen, tåget går 0600 från resecentrum (borde egentligen sova nu, skyller på att jag somnade i soffan så jag har kompenserat det). Kommer hem till Ronneby vid midnatt på söndag. Ser verkligen fram emot helgen, träffa alla sköna människor och få ägna mig mer eller mindre åt studentfrågor en hel helg.
Hittils har veckan mest varit produktiv inom Sektionen för Internetbaserad Socialisering där vi närmar oss fullbordandet av nästa version av kårhussajten, jag har även lagt ner några timmar på att standardisera samkörning av register.
Idag har det varit möte med RÖHK, Huvudcampusgruppen på BTH samt hemresa från kårpubsbesöket i Kristianstad igår (skön förfest, trevliga människor, skön stämning på kåren och skön avslutning – tog det passivt för att orka med mötet i eftermiddagsså jag vann. På alla sätt.).

God natt och ha en förbaskat bra helg, det ska jag ha!

Lugnet åter

Det blev inte mycket till vila i helgen. Återigen var det dags för kårsammanslutningen Studentkårer i samverkan att ha partistämma. Jag lyckades tjata till mig att Blekinge studentkår skulle få möjligheten att arrangera träffen och i fredags eftermiddag började så folk trilla in från Sveriges alla hörn (sanning att säga så anlände de två delegaterna från Luleå redan 9 på morgonen men de var ohyggligt tidiga).

Från 18snåret var det full fart med matlagning och glada återseenden efter sommaruppehållet. Sedan följde myskväll på .kauren i Karlshamn innan vi törnade in i en idrottshall runt midnatt. Eller ja, typ. Jag somnade lite senare än midnatt.

Lördagen började strax innan 8 med förberedelser av frukost på .kauren för att sedan låta mötet dra igång 09:10. Jag fungerade som vice mötesordförande för att stödja dels Oskar ex-Skövde som mötesordförande och dels Malin ex-Blekinge som mötessekreterare. Allt gick fint tills första stadgepunkten, efter lång debatt mellan två mycket olika förslag tvingades vi till paus för att fundera på hur man skulle genomföra resten av dagens beslutspunkter. Pausen gav oss möjlighet att samla tankarna och det gjorde en del andra med så helt plötsligt fanns det två nya förslag och två gamla förslag. Efter mer snack så fick vi ned det till ett gammalt förslag och ett nytt. Halmstad studentkår stod för båda förslagen på olika sätt. Frågan avgjordes med avslag på allt och ingen ändring.
Följande stadgeändringar genomgicks med så kallade åsiktstorg för att undvika den soppa som vi lyckades skapa genom att ta debatt och vaskande i plena i första frågan.

Lunch och intervju av Henric Denzler mer eller mindre nytillträd vice ordförande i SFS avlöpte utan krusiduller och framåt kvällen kunde vi välja en ny partiledare (fast partisekreterare är ju den korrekta beskrivningen som jag ser det). Vi retirerade nöjda och glada till sovsal för att varva ner (och dricka en öl innan avfärd för mer mysöl på .kauren).

Det var nånstans runt sen kväll som det blev så där fel. Av någon anledning (kanske inte den sämsta anledningen heller) så tycker jag att det var en bra idé att stanna uppe hela natten. Så när klockan blev sju var det ju onödigt att gå till sängs. Som mötespresidie har jag å andra sidan inget val, 0900 är det återsamling. Vi marscherade genommötet och fixade till alla de övria valen samt den sista kvarvarande stadgeändringen utan större problem. Mötet kunde varit slut vid lunch men det fanns ingen anledning att stressa. Jag var hemma vid 16 (det är skönt att inte vara arrangör av träffen – det är en ny generation som tagit över, de ska ha sina prövningar med). Sov välbehövliga 3 timmar och tajmade in fika och tv-tittande med Bravo, Elm och spaam från 20. Hål i väggen och stor i Japan har blivit lite söndagstradition nu.

Det är under partiträffarna som jag blir så förvånad över vad jag kan uppbåda för energi, har varit urtrött på massa olika sätt den senaste veckan. Att jag kunde orka koncentrera mig på ungefär inget i två dygn – känna att det var värt det och samtidigt ha så sjukt kul med så många personer är urskönt. Nu dröjer det länge innan jag får återse massor av de där konstiga personerna igen. Några hinner ju passera, jag tänkte ta en eller ett par besök i Halmstad under hösten t.ex. Då MÅSTE man hälsa på en del personer bara.

Nog tjötat. Nu ska jag sova lite till.

Läs även andra bloggares åsikter om studentkårer i samverkan, sfs, sfsfum, studentkår, studentpolitik, mötesform, hål i väggen, stor i japan, te, fika, kaffe

Fredag och allt är lugnt

Kände mig extremt trött och hängig vid 19-20 så jag antog att jag skulle knoppa in tidigt ikväll, verkar uppenbarligen inte bli ritkigt så nu.
Under dagen anlände handlingarna till SFS första riktiga styrelsemöte för året så jag tog tillfället i akt, byggde en bobba kaffe och läste igenom de 59 sidorna. Sommaren är en extrem lågsäsong för SFS och det är först nu saker och ting börjar sätta fart. Precis som på hemmakåren.

Störst behållning fann jag i presidierapporten där Moa beskriver mailskörden; ”Jag trodde att jag var van vid många mail, det var jag inte. [...] på två dar har över två hundra mail att hantera [...]”. Hon får väl höra av sig och boka in brother-akademin och ta en kurs i mailhantering, jag ligger stadigt på ungefär 400 mail om dagen, när all spam är borträknad.