Att vara en del av Debian GNU/Linux
Hade tänkt skriva den här fortsättningsposten under torsdagen och publicera den igår men så blev det inte.
Jag skriver alltså ned lite tankar och funderingar baserat på mitt deltagande i projekt som har någon typ av bas i öppen källkod. Det här inlägget tar upp hur det är att arbeta för Debian.
Debian har alltså varit mitt första val av distribution i ganska många år tillbaka nu (även om jag har experimenterat kort med andra) men steget från att använda distributionen till att hjälpa andra att använda den till att ta hand om sin installation till att skicka felrapporter till att försöka lösa fel i felrapporterna till att faktiskt och rent bidra till att distributionen förbättras och/eller växer är ju helt egna delar i det här.
Debians breda användarbas är en bra grejj som jag verkligen gillar. Om jag ska göra något så har ofta någon annan gjort ungefär samma sak, så himlans unik är man ju inte i sina önskningar. Det är helt enkelt väldigt lätt att få hjälp. Några snabba slagningar med en sökmotor brukar vara vad som behövs. Ibland får jag väl ta hjälp av en eller annan sändlista eller kanske använda mig av chattmöjligheten. Men hjälpen är oftast inte långt borta, det är vitkigt.
Så jag bidrar med goda tankar för andra som ska göra saker som jag gjort, jag hjälper gärna till med allmänna funderingar eller raka råd på ex. den svenska sändlistan för Debiananvändare eller deltar sporadiskt i chattsessionerna på IRC. I mån av tid.
I maj 2008 hände något speciellt dock. Jag kan inte svära på exakt vad det var som hände men av någon anledning så öppnade jag källfilen till översättningen för något program och insåg hur enkelt det var att själv fixa till eller utöka översättningen.
När jag kollar i arkivet verkar det faktiskt som att mitt första bidrag i karusellen med översättningar var för TZData, alltså paketet som håller reda på tidszoner och platser och sånt. Kan inte för mitt liv påminna mig om varför jag stötte på något besvär med den men så är det ibland.
Efter några stapplande steg i leta upp information om hur översättningsprylen görs i Debian så hittade jag fram till sändlistan debian-i18n som är någon form av sammanhållande länk mellan alla översättare som hjälper Debian att finnas tillgängligt på så många språk. Deras insats i sig sprids sedan till en mängd olika system som använder sig av Debians översättningar så mina bidrag kan numera hittas en bra bit utanför Debianvärlden. I sanning en märklig tanke.
Sedan maj-juni 2008 har jag nästan varje vecka bidragit till att flytta fram positionerna för Svenska språket i Debian. Jag har främst jobbat med den delen som kallas debconf, informationsmeddelandena som visas när användaren installerar nya eller uppdaterar redan installerade paket. En vanlig debconf-översättning tar mellan 30 och 60 minuter att göra, i vissa fall behöver jag kolla upp vissa termer som kan vara knepiga att översätta – ett bra exempel på en samling med såna är de som tillhör Kerberossfären. Det finns en hel del märkliga begrepp som är fullt normala att använda inom Kerberos och att få in de i vanlig svenska meningsbyggnad är inte helt enkelt. Det känns som att jag vänder mig ut och in varje gång jag ska uppdatera en påbörjad Kerberosöversättning.
Största enskilda insats som jag gjort för Debian är nog dock Kommentarer till utgåvan Lenny som tog närmare en veckas jobb, mycket av texten kunde kopieras från förra versionen som Daniel Nylander gjorde. Kommentarerna till utgåvan är ett oerhört viktigt dokument av precis samma anledning som att andelen översatta debconf-texter är viktiga. Kommentarer till utgåvan beskriver viktiga ändringar mellan utgåvor men det beskriver och rekomenderade installations- och uppgraderingsprocesser som bör beaktas av användaren. Det är alltså ett dokument som många personer kan förväntas titta på innan de gör sin installation eller möjligen under tiden av installationsprocessen. Att den finns på svenska är ett gott stöd. För debconf-texterna gäller att det är ett av de mest omedelbra ansiktena utåt för Debian till användarna. Utan komplett översättning i informationstexterna saknas en brygga för användarna. Den svenska översättningen av debconf är idag nästan helt komplett, till nästa version av Debian så är det min fasta övertygelse att svenska är ett av de språk som är helt kompletta, utöver engelska brukar endast franska, protugisiska och tyska vara kompletta. Fjäder i hatten!
Just debconf och de stora grunddokumenten för Debian är ”enkla” att hålla reda på genom att det finns en rad verktyg som visar hur väl översatt dokumentet är, rent beräkningsmässigt då inte kvalitetsmässigt. Genom samordningen på sändlistan debian-i18n så blir översättarna uppdaterade på när saker och ting måste vara fördigt och genom att använda särskilda sändlistor för språken som översätts till kan flera personer dela på arbetet. Ett problem för svenskan är att vi är ganska få som bidrar, framför allt saknas korrekturläsningen vilket jag tror att vi skulle ha nytta av. Med lite fler personer i systemet så kunde vi införa det kravsteget med. På det hela taget är det ett enkelt och billigt sätt att bidra tillbaka till ditt favoritprojekt att skriva svenska översättningar. Det bidrar till att tröskeln för andra blir lägre när de ska börja använda systemet och det i sin tur kan vara en del i att bredda användningen av öppna system, Debian eller något annat. Att göra det för Debian innebär att du får lite extra hjälp med strukturer och regleringar som i vissa fall saknas eller inte funkar så bra i andra projekt.
Jag stannar där för nu. Nästa steg blir att skriva om hur jag jobbar med LXDE, ett projekt jag bara varit en del av i typ åtta månader.
Läs även andra bloggares åsikter om öppen källkod, open source, debian, öersättning, l10n
Att vara öppen källkod
Jag har sedan ett antal år tillbaka (typ fyra) dagligen använt mig av det öppna systemet Debian GNU/Linux. Jag bestämde mig helt sonika en dag för att ta bort hela min Windowsinstallation och tvinga mig att använda vad som erbjöds. Jag visste att det skulle bli lite besvär med att hitta rätt ersättare för de program jag använder dagligen och det ska väl erkännas att vissa program är inte helt ersatta idag. Det betyder å andra sidan inte att de jag använder istället funkar sämre bara att de funkar lite annorlunda. Editplus är ett sådant program, när jag är tillbaka på Windows väljer jag fortfarande Editplus som texteditor men är mer ombytlig i mitt val på linuxsystemen. Emacs för längre sessioner, Kate för snabba småändringar om jag vill ha färgmarkeringar och kan använda ett grafisk verktyg. Kate är närmre Editplus än vad Emacs är. Kate är dock inte en rak ersättare eftersom Emacs tar överhanden när jag jobbar med nåt. Det finns en massa grejjer där som inte finns i varken Kate eller Editplus.
Så för fyra år sedan tvingade jag mig att byta bort saker, byta bort det jag visste och utforska ny mark. Klart det är spännande. Klart jag har lärt mig saker som jag förmodligen inte har så mycket nytta av mer än att jag kan använda kunskapen till det lilla den gör. Å andra sidan har jag sedan jag så att säga såg ljuset gått över och blivit en förespråkare. Jag försöker övertyga andra om systemets förträfflighet, pekar på varför det är en bra idé för andra att lämna sina vanliga system. Det är inte så lätt att omvända den som det fungerar för, men för den som har nyfikenheten och nyttan av att lära nåt nytt är det kanske enklare.
Så jag är en förespråkare och en nyttjare, inte så hemskt speciellt på något sätt. Det är först när jag pekar på mina bidrag som det börjar bli lite speciellt. Vi är ganska många tusen som bidrar till att utveckla systemen, specifikationerna, sprida information och helt enkelt driver kunskapen om öppna system framåt. Det är svårt att peka på att jag är speciell i sällskapet och så är det ju, jag är som de andra som bidrar. Men jag står ut brevid de som ”bara” använder och möjligen en dag sträcker sig till att göra felrapporter.
Jag kan inte sätta fingret på när jag gjorde mina första bidrag till ekosystemet men jag vet att jag hösten 2004 var jag involverad i Mozillas Kalenderprojekt, avsatte ett antal timmar varje vecka för att gå igenom alla felrapporter som ramlade in. Avfärdade de som inte kunde återskapas och bad om mer information för de som var för knapphändiga eller skickade faktiska fel vidare till de som stod för den rena programmeringsuppgiften. En så liten men ack så viktig uppgift som nån ska ta hand om för att dels höja den faktiska kvalitén på produkten och dels underlätta för utvecklarna i val av vad som måste lagas först. Jag jobbar inte med Mozillas Kalender längre, en av anledningarna är att Mozilla försökte lägga ned projektet och en annan är att jag gått vidare. Jag använder dock produkten fortfarande, den ser ju inte samma ut förståss =)
Så jag är en sån där som tagit steget och bidrar. Jag tänkte posta lite tankar om de tre projekt som jag bidrar till idag. Det är tre oerhört olika saker jag är involverad i på fritiden. Det är ekosystemet Debian som gör att mitt arbete ynglar av sig till omkringliggande system, det är fönstermiljön LXDE och slutligen är Blekinge studentkårs utvecklingsgruppering. Tre för mig oerhört olika grupperingar med olika mål men som delar tanken om öppen källkod, deltagarkultur och vikten av att sprida kunskap och glädje. Förhoppningsvis kan mina tankar vara till nytta för någon.
Läs även andra bloggares åsikter om lxde, debian, emacs, kate, editplus, switch, öppen källkod, open source, utveckling
Svenska är största språket!
Rubriken kanske är lite sensationslysten och missvisande men i all enkelhet så är den sann och korrekt.
Enligt statistiken för debconf, installationsstödssystemet i Debian, är svenska det språk utöver engelska som har flest strängar översatt just nu. Om man inkludera aktuella felrapporter. Endast fyra av de 9495 strängarna saknas. Kolla på den här kurvan, svenska är den ljusblåa axeln:
Hur man än vänder och vrider på det är översättningen dock över 90% officiellt klar. Diagrammet ovan inkluderar nämligen felrapporterna och det handlar alltså om ganska många strängar sammantaget. Men ändå, större än Franska och Tyska kunde jag bara drömma om när jag började med den här insatsen i våras, man ser var kurvan börjar vända upp igen. Det var en rätt rejäl insats i somras =)
Läs även andra bloggar om debian, debconf, l10n, översättning
Så mycket tid så mycket att göra
Lite märkligt det där. Dels så känner jag att jag har oceaner av tid att nyttja och dels så har jag ett fulltjockt schema. Vet inte vad som hände.
Veckan avslutas med styrelsemöte och revisorsmöte i SFS i helgen, tåget går 0600 från resecentrum (borde egentligen sova nu, skyller på att jag somnade i soffan så jag har kompenserat det). Kommer hem till Ronneby vid midnatt på söndag. Ser verkligen fram emot helgen, träffa alla sköna människor och få ägna mig mer eller mindre åt studentfrågor en hel helg.
Hittils har veckan mest varit produktiv inom Sektionen för Internetbaserad Socialisering där vi närmar oss fullbordandet av nästa version av kårhussajten, jag har även lagt ner några timmar på att standardisera samkörning av register.
Idag har det varit möte med RÖHK, Huvudcampusgruppen på BTH samt hemresa från kårpubsbesöket i Kristianstad igår (skön förfest, trevliga människor, skön stämning på kåren och skön avslutning – tog det passivt för att orka med mötet i eftermiddagsså jag vann. På alla sätt.).
God natt och ha en förbaskat bra helg, det ska jag ha!
Hurra! Flash funkar
Har under några veckor varit lite handikappad när Flash inte velat funka med inbäddade youtubefilmer och annat småviktigt. Vanliga youtube och de flesta sajterna har funkat skapligt, det som har irriterat mig är att den tyckte att jag hade version 7 av flash när jag hade version 9.
Har planerat att titta närmare på problemet men inte orkat då det inte var så stort. Idag ramlade jag över att Flash 10 hade kommit ut. Laddade ned Ubuntupaketet, avinstallerade allt som hette nåt med flash typ, testade sedan att köra in paketet och det lirade på som om det var rätt grejjer och allt. Startade om Iceweasel och visst. Det funkar. Inbäddade klipp funkar. Den tycker tom att det är version 10!
Läs även andra bloggares åsikter om flash, debian, linux, pillepill
Active developers in Debian
Bubulle presented some statistics on Debian developers (DD) per country and the number of active DDs. It’s hard to compare 223 active in USA to 23 in Sweden so I made some percentage counting to make them comparable.
Country Total Active Ratio
Switzerland 21 21 100,00%
Belgium 13 13 100,00%
Russian Federation 7 7 100,00%
Czech Republic 6 6 100,00%
India 5 5 100,00%
Bulgaria 4 4 100,00%
Colombia 3 3 100,00%
Croatia 3 3 100,00%
Mexico 2 2 100,00%
Turkey 2 2 100,00%
Uruguay 2 2 100,00%
Chile 1 1 100,00%
Costa Rica 1 1 100,00%
Latvia 1 1 100,00%
Lithuania 1 1 100,00%
Madagascar 1 1 100,00%
Peru 1 1 100,00%
Slovakia 1 1 100,00%
Venezuela 1 1 100,00%
Brazil 19 18 94,74%
Norway 13 12 92,31%
Argentina 7 6 85,71%
Japan 41 35 85,37%
Germany 197 167 84,77%
France 96 81 84,38%
Spain 49 41 83,67%
Israel 6 5 83,33%
Italy 40 33 82,50%
Finland 27 22 81,48%
Austria 22 17 77,27%
Poland 13 10 76,92%
Denmark 8 6 75,00%
Portugal 4 3 75,00%
United Kingdom 97 70 72,16%
Canada 56 40 71,43%
New Zealand 14 10 71,43%
Ireland 7 5 71,43%
Sweden 34 23 67,65%
Hungary 12 8 66,67%
Korea, Republic of 6 4 66,67%
Greece 3 2 66,67%
United States 348 223 64,08%
Australia 56 35 62,50%
Netherlands 38 23 60,53%
China 8 4 50,00%
South Africa 8 4 50,00%
Egypt 2 1 50,00%
Romania 2 1 50,00%
Thailand 1 0 0,00%
Svenska i Debian
Sedan i våras har jag pysslat med att översätta installationssteg i Debian till Svenska och även om det är lite lågprioriterat just nu så kommer jag dra en rejäl omgång med nya uppdateringar under september. Svenska kommer inte att bli ett komplett språk i mitt lilla fack men vi är väl med och spelar vilket jag (och Martin Ågren) fått en del cred.
Idag publicerade Christian Perrier ett inlägg med en snabbgenomgång av hur läget ser ut bland språken som inte kommer att vara kompletta i Lenny, utöver engelska är det bara Franska och Tyska som är helt klart som det ser ut nu.
Det spelar faktiskt lite roll att få den typen av uppskattning för sitt lilla slit.
leave a comment