Året går mot sitt slut

30/6 är alltid en speciell dag för mig. Hatten av för ytterligare ett verksamhetsår. I år handlar det om två poster som tar slut; verksamhetsrevisor i Sveriges Förenade Studentkårer och ledamot i sektionsstyrelse i Blekinge studentkår. Det var inte några lätta beslut att ta att inte försöka väljas på ett nytt år. Sedan 2005 har jag haft förmånen att fundera på ett år som gått i någon typ av styrelse just den här dagen. Framtiden? Mer fritid, inte lika många bokade helger och sånt. Å andra sidan så innebär det ju att jag får möjlighet att ta och boka andra saker på de dagarna. Det finns projekt inom LXDE, Debian, Blekinge studentkår (man behöver inte vara förtroendevald för allt…) och annat som inte är helt officiellt än asså.

Det har varit en omvälvande år. Tack KlasHerman och Robin och resten av de förtroendevalda i SFS. Det var en sjukt inspirerande år. Tack Robin och Daniel och styrelsen och sektionerna i Blekinge studentkår – ni hade ett otacksamt år och jag gnällde så mycket jag kunde och trodde att ni orkade med. Det gick ju bra till slut. Ett särskilt tack till Sektionsstyrelsen för SIS; Emma, Jonas, Lars, Diddi och Christoffer. Inspirerande och framåtsträvande i varenda del av arbetet. Vi har lärt oss så jäkla mycket det här året, ni som sitter kvar har en diger uppgift i att omsätta det och gå vidare. Do-ocracy! Det finns dessutom ett gäng som varit hangarounds och bidragit utan att vara styrelseledamöter. Tack för det!

Läs även andra bloggares åsikter om bsk, sfs, sis, debian, lxde, blekinge studentkår, avslut, verksamhetsår, klas-herman lundgren, robin moberg

Mer öppen kod – svnwatch for rbot

Bestämde mig för att basera ett instick till rbot på svnwatch som vi använt ett bra tag i SIS för att informeras om ändingar i koden för kårsajten. Sagt och gjort så tog jag kodfilerna som låg på servern och började peta i dem men så hejdade jag mig. Koden hade ingen information om vilken licens som man skulle följa. Lösning? Jag mailade de två upphovsmännen och frågade om de inte kunde släppa den som öppen källkod. Originalkoden är från 2005 och efter några mail visade det sig att våra filer är de som får vara grunden för licensieringen som släpps imorgon. Känns som en bra grejj att handfast ha sett till att mer kod blir tydligt licensierad. Det blir antingen MIT eller BSD, för min del spelar det mindre roll, vilket som kommer att funka. Snart har vi rbot-stöd i pastebin. Najs grejjer.

Läs även andra bloggares åsikter om open source, öppen källkod, sis, blekinge studentkår, mit, bsd, pastebin

Att förändra och genomgripa

Jag målade in mig lite i ett hörn när jag började med den här serien med inlägg. Ingen dag har känts helt rätt för att skriva det sista inlägget – det i sin tur har hindrat mig från att släng in smånotiser i bloggen med. Trist.

Nu är det så dags att avsluta, storstilat avsluta till och med. Detta inlägg kommer att behandla och vara en historieskrivning för Blekinge studentkårs aktiva arbete med öppen källkod. Studentkåren har länge varit en förkämpe och stor nyttjare av öppen källkod men man har inte precist levt som man lär. Vi är väl inte hela vägen fram i något som andra kan ta del av men ambitionen finns där.

Vårterminen 2005 började jag engagera mig i studentkårens sektion för kårpuben i Ronneby. Som nyvald informationsansvarig blev jag involverad i driften av informationssystemet som en ensam stackare utvecklat för sektionens vinst. När jag var en del av driften av de fysiska maskinerna blev jag snart en del av utvecklingen av koden också. Det var inte precis något kontrollerat och snyggt uppstyrt bygge vi hade att göra med här. Men det funkade och folk var nöjda med hur det blev. Åren gick och när jag lämnat sektionen satt jag kvar med inloggningar och hjälpte till med lagningar. Efter mig på informationsposten hamnade Lars/Läffe/Laeffe – även han hängde kvar och i sin tur drog han in Jonas/DrLaban i det hela. Det var bara underhåll och i någon yttepytte mån kunde det hamna en ny funktion på sidan. Undantagsfall. Tills sommaren 2008.

I maj 2008 tog DrLaban initiativet till att vi skulle göra något mer med det som kallas ”kårsajten”. Laga fel, lägga till funktioner och helt enkelt ta hand om den. Jag skulle börja min sista termin på BTH och hade inget särskilt för mig utöver studier. Det är dessutom roligare om man kan snacka med nån om det man gör än att bara sitta hemma och hitta på egna ideer och se om de funkar. Jag hoppade på tåget. Med följde dessutom både DrLaban och Laeffe. Snart hörde Emma/Soya och Thomas/Tomten av sig och även de hakade på. Tomten mer åt drift, säkerhet och kringsystem medan Soya grävde ner sig rejält i koden tillsammans med oss andra tre. Vi jobbade på bra, DrLaban och Laeffe drev på i utvecklingsmetodikspåret som de vana PT-studenter de är och en metod närliggande Scrum började nyttjas. Allt gick inte tokbra men det blev ganska snyggt. Vi strukturerade upp källkoden i ett kodförråd i Subversion, kopplade det till projektverktyget Trac och det skapades en massa dokumentation och ideer på nya funktioner och koncept föddes. Vi drog lite åt olika håll och vi gör väl det fortfarande men arbetet löper på så jädra snyggt månad efter månad. Det har nu gått ett och ett halvt år i arbetet med kårsajten, vi har numera börjat jobba med att ta in åsikter och ideer från kårhussektionerna som en naturlig del i processen. Ytterligare en källa till inspiration och irritation. Det ser ut att gå riktigt bra.

Men det är inte änden på historien, det är snarare historien i sin linda. För ungefär ett år sedan började kårstyrelsen intressera sig för vad vi sysslade med. Jag hade aviserat att jag skulle nog flytta från Blekinge halvsnart så det stöd jag var i att ta hand om mailsystem och annat behövde omvärderas.

För att vi fem skulle kunna utveckla kårsajten på ett bra sätt framöver och för att kunna skänka lite struktur för vem som äger vad och hur saker förhåller sig till studentpopulationen så diskuterade vi organisationsform. Att sträva efter att bli en del av studentkårens paraply var vi helt ense om från början. Hur det skulle genomföras var mer svårdefinierat. Vi skrev en Verksamhetsförordning (typ stadga) som reglerade hur arbetet sköttes och leddes och hur vårt förhållande till organisationen såg ut. Den antogs av Kårstyrelsen i december 2008. När vi väl hade blivit Sektionen för Internetbaserad Socialisering så hörde Kårstyrelsen av sig och undrade om vi inte kunde ha tid för övriga delar av verksamheten, typ 15-20 servrar och klientdatorer, skrivare, nätverk, kassaapparater och sånt. Det var inte riktigt vad vi planerat och kanske var det inte vad vi skulle gjort men glada och trevliga och vänliga som vi är så sa vi ja och bad att få återkomma med ett förslag på hur.

SIS skulle omformas men grundtanken och processerna skulle kvarstå. Hur i hela friden då? Vi lyckades skapa en organisation i studentkårens sektionsramverk med två nivåer. En visionär övergripande styrelse(Äldsterådet) och autonoma undergrupper (basgrupper). Basgrupperna sätter sina ramar själva om hur de jobbar med vilka verktyg och vilka som är en del av dem. De enda kraven i organisationen är att basgrupperna leds av någon i Äldsterådet, att allting ska göras så öppet det bara går för att leva med den öppna källkodens natur och att sektionen inte ska vara ekonomiskt beroende av någon.

Funkar det då? Det har snart gått ett halvår med den nya organisationen. På papperet fungerar det utmärkt. Fysiskt vet jag inte riktigt. Kårsajtsgruppen jobbar på som sagt. Driftgruppen som tar hand om fysiska maskiner och nätverk och sånt ser ut att funka men det är mycket personberoende och mycket adhoc snarare än strukturerat och tydligt. Väldokumenterat är det dock i driften. För övriga delar är arbetet inte särskilt tydligt eller ens särskilt påtagligt alls. En av grupperna är den jag själv leder, leder och leder förresten. Det har inte hänt så mycket men bot och bättring hoppas jag på =)

Jag tror att konceptet med SIS är bra. Grundstommen i hur gruppen funkar är jättebra. Vi har en del berg kvar att bestiga, ett av dem är att skaffa fler som kan hjälpa till. Vi har alldeles för lite resurser för den kostym vi tagit in i provrummet just nu. Därmed inte sagt att vi inte kan leverera för det kan vi, alla som är med sliter så sjukt hårt och är hjälpsamma och glada och trevliga. Det är nästa steg som saknas och det är ett jädra hästakliv att ta.

Låt oss titta lite mer på det här med tekniken i gruppen. Jag nämnde att kårsajten kör en utvecklingsmetod närliggaden Scrum. Processen för den finns ganska väl dokumenterat i wikin vi använder men i korta drag har vi anpassat saker för att fungera distribuerat på nätet och utan att alla involverade har projektet som huvudsyssla. Istället för dagliga möten har vi avstämningar tisdagar, torsdag och söndagar – kort och koncist för att fånga besvären i projektet. Dessutom håller alla till på Trac, IRC och mail så det går att få hjälp relativt omgående. Kårsajten är ett stort PHP-bygge med en MySQL-databas i botten och ett eget ramverk i PHP ovanpå en Debianmaskin som kör Apache.

Som konstrast till strukturerade Kårsajten så har vi då Diariet och 2.0/www, Diariet har haft möten och jag har en intention på hur jag vill jobba med uppdraget men det är inte mycket mer än så idag. Bland annat är det klart och färdigt att vi kommer att skriva den mesta koden i Python och nyttja Django som ramverk – nya impulser och nya intryck för SIS. 2.0/www styrs av Laeffe och ävan han är helt adhoc så vitt jag vet. Jag tror att det kommer en rejäl runda med grejjer inom de närmsta månaderna där – det uppdraget är dock mycket mer löst specat än mitt eget som faktiskt ska producera något färdigt till den siste juni 2010.

Blekinge studentkår är inte öppen källkod än men det finns stor potential i det vi bygger inom studentkåren vad gäller både källkod och kultur för att vi snart ska kunna flytta mer saker till öppenheten.

Läs även andra bloggares åsikter om öppen källkod, open source, php, python, apache, mysql, django, blekinge studentkår, bth, sis

Hur ska ungdomars politik få gehör?

I söndags kväll kvittrade jag om att det var uckigt tidigt att lyssna på debatt mellan Johanna Nylander och Jytte Guteland (och det stämde ju, jag lyssnade inte på den då) och jag lovade mig själv att ta igen det via nätet (tack för det licenspengarna!).

Ämnet för debatten var de bespottade ungdomsförbunden och vilken roll de spelar, spelat, ska spela. Eller nåt sånt iaf.
Min grundinställning till det var att jag nog skulle hålla med Jytte mer än Johanna i den här frågan men att det inte var svart eller vitt. Så här i efterhand kan man ju konstatera att går man tillbaka till kärnfrågan och den ursprungliga ledaren i Expressen så stämmer min tes. Jag håller mer med Jytte än Johanna även om man kan skära ganska kraftigt i texten och bli av med onödigt dravvel som jag inte tycker tillför debatten något av värde (se nedan). Radiodebatten var tyvärr ganska tunn, tidig måndagsmorgon är väl inte idealet, men i grunden var debattörerna rätt överrens även om frågan om ”avskaffande” givetvis var en vattendelare.

Jag har ingen egen bakgrund i något politiskt parti (varken ungdomsförbund, student dito eller på annat sätt) så jag vet inte riktigt vad jag talar om här. Det närmsta man kommer är väl Sveriges Förenade Studentkårer som jag har viss erfarenhet av sedan min (oavslutade) tid som kåraktiv i Kalmar och Blekinge. Jag är nog i grunden ganska positivt inställd till företeelsen ungdomsförbund men inser att jag närmar mig bästföre-datumet för medlemsskap med ganska rappa steg så jag kommer inte ta reda på hur det är på riktigt.

Hur som helst, när jag bryter ner Johannas ledare i Expressen så inser jag att jag håller med henne om analysen men inte om slutsatsen. Ungefär samma tycker jag mig hitta hos Jytte även om hon tror mer på möjligheten att påverka moderpartiet än vad jag gör (fattas annars=)).
Johanna tar ju upp de fungerande rörelserna i Miljöpartiet och Piratpartiet som undantag till tesen att ungdomsförbunden inte funkar. Jag är inte övertygad om att Ung Pirat fungerar, det är lite tidigt att svara på och jag har om möjligt ännu sämre koll på dem. Grön Ungdom är så vitt jag vet det enda av de sju riksdagspartierna som inte har ett eget åsiktspaket, man ”lyder” under moderpartiets åsiktsprogram. Det känns sunt. Vill en person ändra något så ska det ändras i Miljöpartiet och Grön Ungdom ska inte stå på barrikaderna och tjöta emot nåt som Miljöpartiet är för (övervakningsdebatten tjänar som bra exempel för de flesta övriga partier i frågan…). Nånstans här påpekar Johanna att moderpartierna behöver lära sig lyssna och ta in åsikter från ungdomarna och det är ju det som är kärnan. Det är detta jag håller med om. Att avskaffa ungdomsförbuden kanske kan vara en del i att trycka in ungdomarna i moderpartierna men det kanske inte är någon som tjänar på det.
Partierna är idag byråkratiska under som används för att få det politiska Sverige att snurra runt och inte säcka ihop. Det är därför vi har externa tankesmedjor, åsiktsbildande debatt finns i partierna men följer troligen ett ganska förutsägbart mönster som följer cyklerna mellan val, nomineringsstopp, motionsstopp, kongress, nyval mm. Schemalagd debatt har väl aldrig varit särdeles spännande. Bättre då med aktiv opinionsbildning av externa (eller ”externa” för den delen) aktörer. Ungdomsförbunden borde vara en del av detta.

Jonas Morian skriver klarsynt och tydligt det som gnager i bakhuvudet på mig.

Utan grundläggande skolning i politiska processer – det som Expressen kallar ”låtsasdemokrati” – på klubb-, krets- och distriktsårsmöten, kongresser och annat, är det svårt att kunna ta uppdrag i nämnder och fullmäktigeförsamlingar. Där fyller ungdomsförbunden en viktig roll.

Jag ger honom inte helt rätt, han förutsätter att det svenska byråkratiska systemet är en maskin som inte vill släppa in nya, det kanske stämmer men det måste det banne mig bli ändring på i så fall. Hade jag inte fått ett bra mottagande när jag pysslade med utbildningsbevakning och studenters rättigheter på BTH så hade det aldrig gått, eller framförallt så hade jag blivit så sjukt jävla förbannad att det hade blivit skandallikt. Jag tror på systemet och vill tro på framtiden, ni som sitter i det får banne mig hjälpa till där.
Under min tid på BTH i nämnder och organ var det aldrig problem. Samma sak gäller studentkårens kringorganisationer; lokalt med linjeföreningar och sektioner, nationellt med utbildningsnätveket OSS och sammanslutning inom SFS eller för den delen i arbetet tillsammans med SFS. Att skola de nya är en så sjukt naturlig del, det tjänar alla på.

Så det lustiga är att jag ser det som att alla som jag läst i frågan är överrens. Det finns en riktigt bra pryl med ungdomsförbunden och det är att de är en del av skolningen för hur man bedriver svensk politik. Även Johanna Nylander tycker detta mellan raderna, hon ser dock hellre att nån annan struktur utför det. Må så vara.
Medan SVD seglar ut och röker på om Ung Allians och jag vet inte vad så skriver DN i sin dräpa att ungdomsförbundens storlek är problematisk. Jag vet inte vilken av de båda ledarsidorna som fick mest hybris i frågan. Bra inlägg i debatten var de då inte.

Läs även andra bloggares åsikter om expressen, dn, svd, johanna nylander, jytte guteland, ungdomsförbund, ssu, grön ungdom, ung pirat, miljöpartiet, piratpartiet, sfs, bth, hik, blekinge studentkår, studsam